Produced by Jari Koivisto
af
Euripides
Öfversatt af
Axel Gabriel Sjöström
SVETHICE REDDITA
cuius
Particulam Primam
VENIA AMPLISSIMAE FACULTATIS PHILOSOPHICAE
AD IMPERIALEM ALEXANDREAM IN FENNIA UNIVEBSITATEM
AXELIO GABRIELE SJÖSTRÖM
Literaturae Graecae Professore Publico et Ordinario
Imper. Ord. de St. Wladimiro in IV Classe Equite
P.P.
RESPONDENS
ALEXANDER HULTIN
Stipendiarius Quintae Cohortis Pyrobolorum Savono-CarelusIn Auditorio Philos. die 1 Nov. 1843h.p.m.4.
Helsingfors,hos J.C. Frenckell & Son,1845.
Helena.
Teukros.
Khoren.
Menelaos.
Gumman.
Budet.
Thronoe.
Theoklymenos.
[Andra budet]
Dioskurerne.
Här rinner Nilens nymphbebodda vatten fram,
Hans, som, i stället för den himmelska regnskurn,
Egyptens åkrar vattnar, när hvit snö bortsmällt.
Sålänge Proteus lefde, var han landets drott,
Och bodde uppå Pharos' ö, Egyptens kong. 5
Bland vattnets tärnor en han valde till gemål,
Psamathe, såsnart hon öfvergiftit Aiakos.
Hon födde sedan tvenne barn i denna borg,
En son Theoklymenos, som from mot gudarna.
Sitt lif framlefde, och en dotter, underskön, 10
Sin moders ögonsten, sålänge barn hon var;
Men när hon vuxit upp, och var giftvuxen mö,
Hon kallades Theonoe, ty gudaråd
Hon kände alla, varande och vardande;
Utaf sin morfar Nereus hon den gåfvan fått. 15
Mitt fosterland är icke heller oberömdt,
Sparta; min far är Tyndareus; ett rykte går,
Att Zeus en gång inställde sig hos moder min,
Leda, se'n han sig tagit skepnad af en svan,
Samt sof hos henne stjälandes, liksom han flytt 20
Ur örnens klor, ifall den sägn trovärdig är.
Sjelf Helena jag kallas, och de qval jag haft,
Jag vill förtälja: tre gudinnor ställde sig
För Alexandros, i Idaiska grottan fram,
Hera, och Kypris, och zeusborna gudamön, 25
Och önskade få höra fälld sin skönhets dom.
Min fägring satte, om hvad osällt fägring är,
Kypris till pris åt Alexandros, med min hand:
Och vann. Idaiske Paris stallen lemnade,
Och kom till Sparta, för att dela bädd' med mig. 30
Hera, misstyckande, att priset hon ej vann,
Tillintetgjorde Alexandros' giftermål,
Och gaf ej mig åt honom, men en själfull bild
Af mig, som var af himlens ether sammansatt,
Åt sonen af drott Priamos, som trodde sig 35
Mig ega fåfäng tro! och egde ej; men Zeus
Med denna ofärd andra planer sammanknöt.
Ett krig han bragte öfver de Helleners land,
Och olycksälla Phryger, att från menskomängd
Och hvimmel så befria jorden, allas mor, 40
Och låta störste man i Hellas ärad bli.
Nu för de Phrygers mod utsattes jag, ej jag,
Men blott mitt namn till kamppris åt Hellenerna.
Då lade mig Hermes i etherslöjorna,
Betäckande med moln; ty mig ej Zeus förglömt,